S/Y ELENA

S/Y ELENA

Förlistning??

ResebrevPosted by mats Sun, November 28, 2010 15:20:33
Hej allesammans!! Har nu pratat med Mats och fick veta följande om ELENA. Hon är nu bärgad till Franciski Cay den 26/11. Båten är tyvärr helt (striped) dvs. allt som går att ta loss ifrån båten är borta. Inklusive motorn. allt ifrån golvbrädor(durken) masterna ,rutor tja allt med andra ord. Diskussion med försäkringsbolaget är redan igång och det lutar åt att sänka henne ner till botten på 2000 meter. Ur miljösynpunkt bör de vara väldigt djupt. Dom har planer på att komma hem till sveariket till jul. Klart över. Michael.Törmark

  • Comments(0)//blogg.elena.li/#post15

Venezuela, Dominikanska Republiken och Cuba.

ResebrevPosted by mats Sun, March 21, 2010 08:06:28

Resebrev från

Venezuela, Dominikanska Republiken och Cuba.

Vår första hamn i Venezuela är Isla Margurita, och stället heter Porla Mar och betyder pärlhavet. Här finns också mycket vackra pärlor att köpa. En kväll åkte vi in till stranden och beställde ostron på en liten uteservering. Jag nöjde mig med att titta på dem,för mig var det omöjligt att äta dessa konsistenslösa saker. Jag var däremot med och letade efter pärlor, men de lyste tyvärr med sin frånvaro.

När man skall växla pengar här går man inte till banken som i andra länder utan vi gick till en klädaffär , där och i en del andra affärer får man mycket bättre kurs än på banken. Mycket konstigt system eller hur.

Vi är naturligtvis inne i stan och shoppar, vi är också på kaninmarknaden, där finns massor att handla men inga kaniner. Mats köpte en vattentät klocka som sedan visade sig inte alls tåla vatten, den stannade efter en vecka. Jag köpte ett par vackra pärlörhängen som håller ännu, alltså ett mycket bättre val.

Efter några dagar kommer en ny svensk båt Åhoj.Så nu är vi 3 svenkabåtar här,vi Aristocat och Åhoj. På kvällen blir det drink på akterdäck hos Elisabeth o Morgan på Åhoj

Den 6:te nov seglar vi vidare till en liten ö som heter Coche.Vi ankrar strax utanför ett stort hotell med stora swimmingpooler och all inclusive,så dit skall vi i morgon. Det blev en härligt lyxig dag. All inclusive innebar lunch och fria drinkar.





  • Comments(1)//blogg.elena.li/#post14

Resebrev Trinidad

ResebrevPosted by mats Fri, November 20, 2009 23:01:28

Hej igen.

Det har nu gått några månader sedan jag satt här och skrev sist,och visst har det hänt en hel del.

Vi har varit hemma i Sverige och hälsat på. Det är härligt att få träffa sina barn och barnbarn igen, vi

hann också med att umgås med vänner och bekanta som vi inte sett på många månader.

Det var ett fullspäckat program vi hade framför oss, hudläkare,tandläkare osv. osv.

Mats hann också med att bli opererad , både hjärtat och ett öga, så han är som nyrenoverad. Det är skönt att han kan se bättre igen, så jag inte behöver tala om för honom var fyrarna finns eller inte finns.

Tiden hemma gick alltför fort och snart var det dags att ta farväl och återvända till Trinidad. När vi kom ner slog värmen återigen emot oss. Här är VARMT 30 till 35 grader varje dag. Mina fötter såg återigen ut som de häratammade från en elefant. Denna gång lyckades jag övertyga Skip om vilka fördelar en aircondition har,så vi åkte iväg och köpte denna underbara manick. Efter bara ett dygn hade jag fått tillbaka mina vackra små (39:er fortfarande men dock) fötter. För att inte tala om hur skönt man sover, fast Skip säger hela tiden att han fryser, men vad gör han inte för att få en nöjd båtbo.

Vi var och lyssnade på en jazz och steelbandskonser, jazz kanske inte är riktigt vår kind of music, men det var riktigt duktiga musiker. Sedan kom vi då till steelbandsdelen, den gillar vi desto mer, hellt fantastiskt.

2 dagar var vi ute och tittade oss omkring här på Trinidad, tillsammans med Janne och Pirko. Vi lyckades köra villse i jungeln och trodde till slut att vi skulle bli tvungna att övernatta där, men efter ett par timmar tog den äntligen slut.

Ett trevligt hotell blev istället vårt övernattningsställe

Nästa dag åkte vi vidare upp i bergen där vi återigen körde vilse. Vi hade en karta, men vad hjälpte det när det inte finns några vägskyltar.Bilen vi hade hyrt var en mycket dålig variant av en sådan. Den tyckte inte om att ta sig upp för backarna utan protesterade på det bestämdaste. Varje gång vi lyckades ta oss upp för en backe drog vi alla en suck av lättnad. Trots detta hade vi en mycket trevlig utflykt och fick se mycket. En sak höll jag på att glömma.Det är vänstertrafik här, vilket Skip klarar alldeles utmärkt, fötutom en gång. I en rondell svängde han fel och körde rakt mot alla andra bilar, ingenting hände som väl var förutom att alla andra bilister slängde sig över sina älskade tuter. TUUUUUT. Kanske inte så konstigt egentligen, men Trinidianerna kör själva lika mycket på höger som vänster sida.

Vi har också varit på ljusfest nära Chaguanas. Där firar Indierna (och de är många här) årets mörkaste natt genom att tända mängder av små ljus. Vi var också i ett tempel och lyssnade på indisk musik, och såg på danserskorna som dansade. Ännu en oförglömlig kväll.

Nu är det skip själv som skriver litegrann. Chaguaramas är en arbetsplats för segelfolket. Här finns det mesta att få tag på, när man vill komplettera och reparera sina ögonstenar. Elena har blivit utrustad med 2 st Airbreez vindgeneratorer, som monterats upp på ett par stolpar i aktern. På en tvärslå mellan stolparna har vi monterat en 85W solpanel för att komplettera dom befintliga

Det är ju inte alltid det blåser. Dom börjar ladda ström vid 5m/s och vid ca 8-10m/s får vi över 20A. Så får vi bara vind, så skall vi vara självförsörjande med el till kyl, frys o datorer osv. Elena har varit uppe på land och fått sig en duvning med ”riktig” bottenfärg. En Watermaker har monterats som skall drivas med en kilrem från huvudmaskin. Vi har gjort flera resor med maxitaxi in till Port of Spain, där det finns massor av billiga tygaffärer. Så Anna-Lena har sytt nya gardiner och vi har även köpt en del canvas för att sy regnskydd o solskydd. Lite dukar för hemtrivnadens skull har oxo införskaffats.

Vi har även bättringsmålat lite på skrov o däck där färgen blivit avskavd.

Det har oxo varit en hel del mekande med hjälpkärran(dieselgeneratorn) där det uppstod en spricka i motorskölden, så mototoljan sipprade ut. Som tur är finns det kemisk metall, som är ett fantastiskt medel, som man kan laga det mesta med. Detta är väl i stort vad vi sysslat med under vår tid på Trinidad.

Den 24/10 lämnar vi Trinidad(äntligen) och seglar tillsammans med Aristocat och Emma från Kungshamn upp till Los Testigos. Vi går en omväg norrut för att komma ut från den Venezulanska kusten, där det enligt rykten finns pirater. Vi kommer fram precis i gryningen 25/10 och ankrar utanför ön där coastguard har sin station. Man skall anmäla sig där och får enl Guarda Costa bara stanna 2 dygn.

Skip träffar en bekant LLano från förra gången jagt var här. Han bjuder på kaffe o skip visar bilder från 2002 och nästa hela byn kommer för att titta. Vi flyttar sedan över till Isla grande och på kvällen kommer Llano o en kompis till honom Benjamin. Vi delar på en flaska rom och försöker göra oss förstådda på en alltför sällan använd Spanska.

Llano

Dom lovar att försöka fixa lite Languster. Dagen efter kommer Benjamin och hämtar skip och vi dingar ut till en liten ö på lovartsidan, där det brukar finnas lobster. Skip ser en på ca 7-8m djup. När den skall harpuneras går spjutet av för tidigt och missar målet. Sen var det bråttom upp för luft. Sedan gick det inte att hitta lobstern igen. Dock kom senare på dagen Benjamin med in Fin lobster, som vi åt till supé.

Vi stannade 4 nätter på Los Testigos. Det är riktigt gott att komma ut i naturen och fina snorkelvatten, efter skitvattnet på Trinidad. Den 27/10 skips födelsedag, Anna-lena bakar tårta och vi firar tillsammans med Aristocattorna och Emmas besättning Kjell o Margaretha.

Lovartsidan på Isla grande

29/10 lämnar vi Los Testigos kl 07.15 för att komma fram i dagsljus och vi anländer till Porla Mar på Isla Margeritha kl 16.15 efter en fin seglingsdag. Fisk fick vi som vanligt, en skaplig Bonito.

Nu avslutar vi för nu och hoppas att ni inte får ett alltför .tråkigt väder i höst. Kramar från Anna-Lena o Mats

  • Comments(3)//blogg.elena.li/#post13

Martinique, St. Lucia, Bequia, Tobago Cays, Mayreau,Cariacau, Grenada och Trinidad.

ResebrevPosted by mats Sat, August 15, 2009 00:32:14

Hej alla glada vänner.

Vi eller snarare Skip har varit utsatt för sabotage från datorn. Han har skrivit ett resebrev över 45dagar som datorn har gömt eller ätit upp. Så nu får jag överta skrivandet eftersom han har mycket mekande att göra med Elena. Nu får ni alltså se våran resa genom mina ögon istället.

12/5

I dag går vi vidare till Martinique, 47 M. Det är blåsigt och gungit, vinden mitt i nosen. Efter 10 timmars segling ankrade vi i Fort de France. Vi har lämnat plåtskjulen bakom oss, här är det moderna höghus. Det ser ut som en Europeisk stad.

13/5

Vi går runt på stan och tittar.Det är mycket att se på här i ”Frankrike”. Så mycket vackra kläder och vackra kvinnor.Alla är välsminkade och välklädda, medan vi går omkring och svettas i våra gamla shorts.

14/5

Pirko och jag har fått permission på fm. Vi åker in till stan för att shoppa. Vad skall man då handla i ”Frankrike” jo naturligtvis häftiga underkläder, så det blir det till våra mäns stora glädje. Sedan åker vi vidare till Le Marine. På kvällen tar vi dingen i land för att äta middag. På tillbakaresan kör Skip vilse, här är många båtar och alldeles mörkt. Vi kör runt runt, och jag förbereder mig på att övernatta i dingen.Efter en halvtimmes resa, som borde tagit 5 min upptäcker vi henne ELENA. Äntligen hemma. Inte nog med detta. Där möter vi Janne o Pirko, de (eller Janne snarare) har kört på grund och fått ro sig loss. Så kan det gå trots att han är sjökapten. Skönt att vara hemma igen. Vi tog en liten drink för att fira återkomsten.

15/5Vi går runt på olika supermarket för att handla lite. På em. dyker det upp en man som skall hjälpa oss med kylkompressorn. Han grejar och grejar, jag hoppas det kommer att funka bättre nu.

16/5

I dag går vi vidare till St Lucia. Vi har en fin dags segling och ankrar i Rodney Bay. Mycket regn under natten. Jag vaknar kl 01, det är hett i kaptenshytten. Går inte att sova, luften har tagit slut. Jag beslutar mig för att bädda i salongen, där är mycket svalare och skönare. Så det får bli skilda sovrum hädanefter Men. man kan ju hoppas på besök någon gång.

17/5

Vi lämnar Rodney Bay och går till Soufriees som också ligger på St Lucia. Det tar bara 3 tim. Vi lägger oss vid en boj, och får hjälp av en boatboy med en lina i land. Aristocat lägger sig jämte oss. Vi åker in till land för att klarera in och ut. Där träffar vi the Birdman som täljer till 2 st. lyckofåglar till oss att ha med på resan. Sedan tillbaka till båten igen. Här är VARMT. Vi hoppar i och badar. Eftersom det är svårt att gå upp ur vattnet ser man ut som ett russin, när man äntligen lyckas ta sig upp.

18/5

Vi lämnar Soufries kl. 07 och går vidare mot Bequia, räknar med ca 10 tim. segling, 53M. Seglingen börjar behagligt, sedan ökar vinden och båten gungar och vrider sig efter vågorna. Det gäller att hålla sig i ordentligt vid minsta förflyttning. Min mage tycker att båten rör på sig alldeles på tok för mycket, men fort går det ca 8 knop. Skipper tycker däremot att det är riktigt bra segelväder. Vad olika man kan uppleva samma situation. Så småningom avtar vinden och det blir lite lugnare. Vi kommer fram efter beräknad tid kl.17. Det blir tidigt god natt.

19/5

I dag går vi i land på lite sightseeing. På kvällen kommer Pirko och Janne över.Vi tar ett glas vin och sitter och pratar. Kl23 händer något. En segelbåt kommer drivande rakt emot oss. Den har slitit sig och ingen finns ombord. Vi lyckas få fast en tamp, och fäster den akter om Elena. Tur att vi var uppe så båten inte drev ut till havs. Då hade den hamnat någonstans i mellanamerika. Det hade varit synd för ägaren, för i Sverige kostar en J24 ca 25-30000kr.

20/5

Några fiskare kommer förbi och talar om att vår ” släpbåt” är en båt som de använder till att lära ungdommar segla. De åker i land för att säga till ägaren. Ingen dyker upp,så vi åker in till polisstationen för att anmäla vårt fynd. Senare på kvällen dyker ägarn upp och hämtar båten. Han säger inte ens tack- dålig stil tycker jag.

21/5

Vi lämnar Bequia och seglar vidare till Tobago Cays. Här ligger vi nu för ankar. Runt om oss finns flera öar – rena sagoöar. Korallstränder palmer och ” gröna berg”. Vattnet är som hämtat ur en dröm. Alla gröna nyanser finns med- ljus grönt, pistage, mörkgrönt och alla nyanser däremellan. Det är obeskrivligt vackert, hoppas att korten kan göra det rättvisa.

22/5

I dag har vi snorklat och dykit ute vid reven. Skip har tagit kort under vattnet,skall bli spännande att se. Att försöka beskriva detta är en omöjlighet, fiskar,snäckor, lobster, koraller. WOOOW.Till lunch i dag åt vi bananbröd för första gången. Det var jättegott, men annars är brödet här nere urtråkigt.

23/5

Vi gick i land på en av öarna,där såg vi en liguan, jättestor och vacker. Därefter badade vi i det underbara vattnet. Färden går vidare till Mayreau bara en liten bit att segla. Vi tar en långpromenad, äter middag och njuter av den varma sköna kvällen. Skip försöker på Karakoe tillsammans med en skönsjungande fet svart dam, det blev inte så jättebra från skipperns sida. Men roligt.

24/5

Lite bad och snorkling på fm., sedan vidare till Union Island. Går i land och ser oss omkring, tar en drink på Green Bar. Där dom inhemska har med egen sprit, det blir billigare så. Det skulle varit i Sverige det. Man hade åkt ut med rumpan före.

25/5

Vi fortsätter till Cariaco för att klarera in i Hillsbourg- en mysig liten stad. Där på gatan står en broder och säljer någon slags smör som skyddar mot solen. Jag köper en klick för att skydda ansiktet. Sedan vidare till Tyrell Bay där vi ankrade och träffade Einar och Liisa.

26/5

Vi tar en minibuss in till Hillsbourg för att handla köttfärs. Jag tänkte bjuda på moussaka i kväll. Vad vi lärde oss var ,att man kan inte bestämma vad man skall ha till middag, och sedan åka och handla. Man måste göra tvärtom här nere, se vad som finns och laga mat därefter. Det blev grillade kotletter och potatisgratäng- inte fel det heller. Detta åt vi tillsammans med Aristocat och Woy.

27/5

Tvättdag. Även härnere måste man tvätta.

28/5

Nu lämnar vi Turrel Bay och seglar vidare. En fin segeltur ner till Rhode Island som tillhör Grenada. Dagen har varit varm ,kvav och fuktig, så det är underbart att få hoppa i vattnet när vi ankrat. Vi ligger i en vik med underbart fint vatten. Vi åker i land med Aristocat.Gossarna promenerar upp i djungeln medan Pirko och jag tar en stilla strandpromenad. Skip drar ner dingen till stranden och får motorn på stortån, som spricker. AJ AJ AJ.

29/5

Vi går vidare till St. George och ankrar, sedan blir det en taxi till sjukhuset. När man tittar upp i taket är det fullt av mögel,så det gäller att hålla blicken neråt. Standarden är inte riktigt vad vi är vana vid hemma. Vi har kort på det läckra taket. Nageln måste bort. AJ AJ AJ igen .

30/5Blog Image

Vi går på kinarestaurang med Aristocattarna. Det är dyrt att gå ut och äta på Grenada, och utbudet av mat är kyckling eller fisk. Vi fick en meny med ca. 30 olika rätter. Det var bara det att de andra 28 rätterna fanns inte annat än på pappret.

31/5

Jag mår illa (kanske kinamaten). Nu fortsätter vi till Prickley Bay, ligger också på Grenada. Fint ställe med fungerande internet. Jag har fått grattishälsningar från barnen på morsdag- så min dag är räddad.

1/6

Pirko och Janne bjuder på lunch- makaronilåda. Vi bidrar med egenhändigt nybakat bröd.

2/6

Vi åker in till supermarket och handlar- bra utbud av varor här. När vi skall dinga tillbaka är nyckeln till låset bara borta ( inte första gången). Skip får skruva isär låset. Sedan bär det iväg, men bara en liten bit. Motorn bara dör.Mycket underlig motor, den går inte utan bensin. Fram med årorna, och paddla i motvind förstås. Vi blev räddade av en kanadensare som bogserade oss sista biten. Hemma igen och gissa vad som dyker upp- jo nyckeln. Den har gömt sig längst ner i väskan, under all mat. Vilken tur vi har.

3/6

Skip mekar och jag syr.

4/6

Dags att åka iland och handla upp våra sista EC-dollar. De har vi ingen användning för ,när vi åker här ifrån. Det blir mycket att bära. Klarerar ut för att segla vidare till Trinidad. Vi lämnar Grenada kl. 18 och hissar segel, men får ta hjälp av motorn för här är mycket motström. Vi seglar hela natten.

5/6

Vi anländer till Trinidad o Chaguramas kl.13. Det blev en lång resa, 18 tim. och vi har avverkat 77M. Arne och Sylvia möter oss vid kajen. Vi klarerar in på nytt, mycket pappersarbete. Sedan får vi en kajplats- skönt att få vatten och el igen, så nu skall här slösas. Arne och Sylvia kommer ombord på en till-läggare, så även Lasse och Gunilla som vi inte har träffat sedan Antigua.Våra vänner på Arisocat, som vi haft följe med kommer också över. Det blir förstås en trevlig em. På natten sover vi gott.

TRINIDAD

Vår första plan var att stanna på Chagoaramas i 3 veckor, för att fixa med båten. Tidsplanen har nu blivit ändrad något. Vi kommer att stanna här till slutet av sept. då vi kommer tillbaka hit ner efter vår 4 veckors semester i Sverige.

Det första vi får veta om Trinidad är att kriminaliteten är väldigt hög. Vi kommer att stöta på den vid några tillfällen. När vi klarerar in kommer det 2 poliser med automatgevär gående,det är man ju inte van vid precis. Vi kan inte lämna båten och gå över till grannen utan att låsa ordentligt. Att lämna marinan efter att det blivit mörkt gör man inte heller.

För några veckor sedan när jag skulle ta en liten promenad med Cindy (Cindy är en liten pudel som hör hemma på Aritocat, och som vi passar medan matte och husse är i Sverige. . Hon får egentligen inte sätta sin tass i land, men hon behöver ju kissa lite ibland. Så vi smyger oss i land 2 gånger om dan.( Mer om Cindy senare.) så var det fullt pådrag inne på marinan. Vi går från bryggan in på marinan .Där ser jag 8 civilklädda personer med automatgevär och 5 personer som ligger på marken. Sedan hör jag ett skott och då är det dags för mig och lilla Cindy att dra oss tillbaka till båten. Hellt plötsligt var hon inte kissenödig längre. Sedan kommer 4 polisbilar med tjutande sirener. Vi får reda på att polisen blivit tippsade och det handlade om knark och vapen. Vi läste om det i tidningen dagen efter, och det verkade inte som någon hade blivit skjuten. Det är lite otäckt när det kommer så nära. Varje dag läser man i tidningen om nya mord. Nu i juli är de uppe i över 300 mord. De flesta mord knarkuppgörelser och liknande. Nog om detta nu.

Trinidad är så mycket mer. Varje lördag åker jag till marknaden. Vi åker med Jessies bus, det är tryggt och bra. På marknaden köper man färska, råa räkor –jättestora, som man sedan kokar, steker eller grillar. Där finns också mängder av färska grönsaker , de flesta mycket billiga. Sedan åker vi vidare till Hi Lo en välsorterad supermarket och handlar allt annat. Det är det stående lördagsnöjet.

Barbeque har vi på marinan varje söndag och lite dessemellan. Detta innebär att alla tar med sig mat och dryck, och så har vi trevligt tillsammans.

Till Trinidad kommer många båtar för att gå upp på land och bottenmåla och meka med med sina båtar, så även vi. Så här ligger många båtar länge, och man blir som en stor familj. Nu umgås vi med 3 Danska båtar, ett par kanadensiska damer, ett par från Australien, och så är det 4 båtar från Sverige. Vi firade midsommar tillsammans med Jansons frestelse ,köttbullar och inlagd sill gjord på flygfisk (smakade väldigt gott) man tager vad man haver. Samma dag passade Britt( och Mads) på att föda en liten dotter. De är en av våra danska vänner . De åkte in till sjukhuset kl. 11 och kom tillbaka med en liten dotter kl.20. Hon skall heta Naja som betyder liten syster. Hon har 3 äldre syskon, Och de bor på en båt som är mindre än Elena. Sen kom mormor och morfar ner och hälsade på, och då var de 8 personer ombord. Oj oj oj .

Klimatet här är VARMT mellan 28 och upp till 40 grader. Vi fryser alltså inte men svettas otroligt mycket. Ett band runt pannan(svettband) är nödvändigt för att kunna se. Nu har vi också kommit in i regnperioden. Vad härligt med ett uppfriskande regn trodde jag, men ack vad jag bedrog mig. Efter regnet blir det ännu mer fuktigt, och på tal om regn, det regnar inte det forsar ner. Det bildas stora floder på en halvtimma, där det tidigare var helt torrt. Så man blir ofta lite våt om foten, så även hela kroppen.

Den 13/6 åker Janne och Pirko hem till Sverige och vi får titta till deras båt under de 2 mån. som de skall vara hemma. Dessutom får vi ta hand om Lilla söta fröken Cindy ifrån Sverige som blev våran i 2 månader i sträck, sötast av alla vovarna man sett. Hon är en 11 år ung minipudeldam, och mycket sällskaplig. Utanför vår uteplats står det en skylt No pets allowed,så där får hon alltså inte vara. Men eftersom Cindy inte kan läsa så bryr hon sig inte om det. En kväll när vi stod uppe på land lämnade vi Cindy på båten, låste och gick bort till uteplatsen för att träffa några vänner. Medan vi sitter där kommer lilla Cindy trippande tillsammans med en av vakterna som undrar om det är vår hund.Ja det är det, men hon var ju inlåst. Hur kom hon ut? Jo förmodligen genom att hoppa ut genom en ventil, därifrån är det mer än 4 m. ner till marken. Hon hade inga men efter flygfärden, utan allt var som vanligt och hon var jättelycklig att hon hittat oss. Sedan dess följer hon oss vart vi än går, eller så får vi anlita hundvakt. Vi har döpt om henne till Tutteruttan, det tycker vi passar henne så bra. När vi tar våra små promenader på marinan så hoppar och skuttar hon omkring så glatt. Hon hälsar på alla hon stöter på, och är mycket omtyckt av alla. Det finns ett problem, och det är alla fästingar. Eftersom hon ligger i min säng på natten får även jag ta del av dessa små odjur. Jag försökte få henne att ligga någon annan stans, men hon vann efter en natts gråtande och hoppande upp och ner. Jag satte en 5 liters vin kartong ivägen där hon brukade hoppa upp, och somnade gott. När jag vaknade, vem låg i min säng? Jo Tuttiruttan förstås. Hon skulle inte ha kunnat hoppa upp, men vill hon verkligen något så kan hon ändå. Så det är bara att fortsätta jaga fästingar. När 2 månader gått kommer gammelhusse och matte tillbaka. Så fort Tuttiruttan hör Jannes röst rusar hon iväg överlycklig att få se dem båda och förvandlas åter till Cindy.Så vi säger tack för lånet, det har varit ett sant nöje.

Jag har varit på Amerikanska ambassaden i Port of Spain för att ansöka om visum. Vi tar maxitaxi in till stan, och får sedan gå en bra bit för att komma dit.Där satt jag tillsammans med ca 200 andra personer och väntade i ett rum utan luftkoditionering i över 4 tim. Ingenting hände- de hade problem med sina datorer. PUST STÖN. Jag fick ny tid dagen efter. Samma resa, men denna gång tog det bara 50min. Jag fick lämna mitt pass som de skulle skicka till mig det skulle ta ett par dagar. Jag väntade och väntade, men inget pass kom. Jag gick till posten efter 5 dagar- inget pass. Nästa dag tillbaka igen- inget pass. Efter 1 vecka fick jag äntligen tillbaka passet med visa.

Nu har Skip varit i farten igen. Denna gång lyckas han klämma 2 fingrar så han fick åka till sjukhuset och sy 12 stygn. Han hade tur att fingrarna sitter kvar. Jag får väl ha honom i koppel hädanefter och se till att han håller bättre koll på fingrar och tår.

Klockan 5.45 varje morgon är det ett väldigt liv på papegojorna. Då flyttar de från ena sidan av ön, över viken och till andra sidan ön. Denna procedur upprepas kl. 17.45 , och så är de tillbaka igen. Detta upprepas varje dag så vi kan ställa klockan efter dem.

Glasögon kan man köpa till ca halva priset om man jämför med Sverige. Så jag gick naturligtvis till optikern och efter en vecka var jag tillbaka för att hämta mina 2 par nya glasögon.

Nu är det bara 6 dagar kvar tills vi åker hem till Sverige och hälsar på våra nära och kära. Det skall bli underbart att få kramas riktigt ordentligt. Så nu avslutar jag detta resebrev, fler följer så småningom.

Många kramar Anna-Lena o Skip.

  • Comments(0)//blogg.elena.li/#post12

Resebrev St.Barts-St.Maarten-St.Eustatius-St.Kitts-Nevis- Montserrat-Guadeloupe-Les Saintés-Dominica

ResebrevPosted by mats Fri, May 29, 2009 07:09:34

Som vanligt är det långt mellan resebreven. Det kanske beror på att skrivning inte tillhör favoritsysselsättningen. Altnog, just för tillfälllet ligger vi på en halvvind i behagliga 7-8m/s. Solen skiner och fisklinan hänger bakom båten. Vi är på väg från Montserrat till Guadeloupe.


Senaste brevet slutade med att vi var på väg från Barbuda mot St.Barts. Alltså den 21/3 och vi anländer dit kl 23 i kompakt mörker, frånsett massor av ankarlanternor från alla båtar. Det är gott att gå efter Aristocast, som varit där och vet var man kan snirkla sig in.

Vi ankrar snett bakom en större motoryacht, på som vi tyckte tryggt avstånd. Men kl 02 blir vi väckta av besättningen på båten. Vinden höll på att vända och vi låg 2m från deras akter. båtar rör ju sig olika fort när dom svänger runt. Så det blev till att ankra om.


22/3 Vi vaknar till ett vackert St.Bartts. kristallklart vatten. När jag ligger framför båten, med cyklop, ser jaq hela 30m kätting och ankaret på 10m djup. Vi tar dingarna tillsammans med Aristocatterna och puttrar in till Gustavia och klarerar in. Nu är vi i Frankrike, föredömligt enkelt. Ett ställe att gå till, avklarat på 10min. Där har dom andra västindiska öarna mycket att lära. Ofta är det både 3 o 4 olika ställen att gå till, ofta får man lägg minst en halvdag på inklarering. St. Barts var Svenskt en gång i tiden, vilket man kan se på gatunamnen. Mycket fint och välordnat och fransyskorna oh la la.


23/3 skepparn får hjälpa till som radiopratare på den Skandinaviska nätet. Det är ett radionät på en speciell freqvens där skandinaver kan prata med varandra över i stort sett hela Karibiska sjön. Ordinarie radioprataren Lasse på Charlotta skall upp på land i Trinidad för att åkas hem. Sylvia på Chiqitita är med som nätpratare , hon hörs bra trots att dom har tagit upp på land. Sylvia höll i nätet förra gången vi var nere och seglade runt här.. Det är många som seglar runt här nere i flera år och många som återkommer efter ett tag i Sverige..


24/3 Vi lämnar St.Barts för att tillsammans med Aristocat segla den korta(16M) till St.Maarten. en fin segling. Vi anländer ett par timmar innan bron öppnar kl 17.30 och ankrar utanför så länge. Sedan går vi in och klarerar på den Holländska sidan. Sedan får vi veta att det är gratis på Franska sidan, så vi fick betala för en vecka. Vi går in i Simson bay lagoon och hinner inte ens få i ankaret innan PG o Maggan kommer fräsnde i sin fina dinge och hälsar oss välkommna. Ett trevligt återseende. Skip träffande Dom på sin förra segling i Karibieen. Numera har dom sålt sin HR45 och köpt sig en lägenhet och bor här på vintrarna. Dom har blivit Fransmän och har som sådan bara 6% skatt på pensionen. Låter lockande. Det blir några ankardrammar och sedan går vi ut och äter middag tillsammans med dom o Atistocatterna. Vi lägger på den stora motorn på dingen eftersom det är rätt så

långa avstånd i lagunen. Då planar den och gör ca 25kn.


25/3 Vi får hamnplats i Simson Bay marina(kostar skjortan) Vi tvättar o fixar lite med båten och tar vatten. Bara vattnet (ca 1000l) gick på 700kr. Vi ligger i hamn 3 dygn tot. ca 2000kr Ok, vattnet hade vi ändå fått betala för och det är inte så ofta vi lgger i hamn.


28/3 lämnar vi bryggan och ankrar. På kvällken lite Grillning på Elena tillsammans med Aristcattorna.


29/3 Vi träffar Patrik som tillsammans med Sofia bor i deras båt. Vi dingar bort till Einar o Liisa på Woy. Ett par ”riktiga” längeseglare. Dom har nog varit ute i ca 20år. Vi har problem med den nya batteriladdaren. kylfläkten funkar inte. Den blir överhettad och slutar att ladda. Tar fram den gamnla laddaren och kopplar in den. Den funkar inte heller 100%, dock blir det lite bättre laddning.


30/3 Vi tröttnar på dålig laddning, så vi åker till Island Water World och köper en ny laddare., som skip kopplar in. Anna-lena o Pirko åker till Phillipsburg på shoppingrunda. Där finns väldigt billigt sprit o cigg. En stilla filmkväll i båten.


31/3 Vi klarerar ut från Holländska sidan och klarar in i Frankrike, dock ligger vi kvar på samma ställe, eftersom vi ligger på gänsen, som ingen vet exakt var den går. På kvällen tar vi en taxi till Grand Chasse, där det är karneval o lite som Kiviks marknad, fast med sprit i stånden. Vi träffar en hel gäng svenskar på en trevlig grillrestaurang. Gott o billigt.


2/4 Skepparn vaknar med 39,5 gr feber. En feber som sitter i en vecka ung. den veckan händer det inte så mycket. Anna-Lena får pysslaa om skepparn som inte äter och bara gnäller.


10/4 Långfredag, skeppaarn såpass kry, så vi kan ta oss i land och äta middag på kvällen.


11/4 påskafton, Dagen går åt med handling och fixade av påskmat. På kvällen är det nämligen knykalas på Turtle Pier, tillsammans med den övriga svenskgänget och några andra utbölingar. Mycket god mat o trevligt umgänge.


12/4 söndag, påskdagen, tar vi det lite lugnt. Vi tar dingarna tillsammans med Aristocat ut i havet o snorklar en slund. Inget vidare vatten o inte mycket att se på.

.

13-20/4 Nu får vi snabba på lite med skrivndet annars kommer vi aldrig ikapp. Vi ligger kvar i lagunen, skepparn fortfarande klen efter febern. Åker till Marigot på den Franska sidan och tar blodprov. det visar sig att det var den fruktade denguefebern som drabbat skip. Vi köper en ny solpanel på 85W ett välkommet bidrag till elförsörjningen ombord.

Anna-Lena syr div solskydd o vindfångare. Hon är mycket duktig med symaskinen. Skip mekar med fryskompressorn, som aldrig velat fungera bra. Ett försök med en bättre kylpump slutar med att elektroniken pajar. Skiten åker i kontainern och en ny luftkyld införskaffas och installeras efter mycket strul o svordomar. Dock får vi tillslut igång den och under alla under, den funkar minst 3 gånger bättre ån den ” gamla” vatternkylda.

Vi får införskaffat en WiFi-antenn som flerfaldigar möjligheterna att ta in trådlösa nät.


21/4 Äntligen upp med ankaret, efter nästan en månad i skitvattnet inne i Simson Lagoon. Kl.9 öppnar bron. Aristocat som försvann från ankarplatsen redan dagen innan för att tanka, fick fel vägvisning och gick på grund på väg ut och hann inte med broöppningen. Vi väntar på dom till nästa öppning kl 11 och tillsammans går vi runt till utsidan på Marigot. Rent fint vatten och ett uppfriskande bad. På kvällen födelsedag på Aristocat, Janne fyller 67 idag(Hitlers födelsedag, vilket vi inte firar). En trevlig kväll som vanligt i deras sällskap.


22/4 Lämnar vi då St.Martin och seglar 37M till Eustatia i ca 10-15m/s bidevind, rätt så guppigt. Hela Atlanten ligger på och Anna-Lena mådde inte 100. Dock inget kräks. Vi anländer 17.30 i huvudstan Oranjestaad, strax innan mörkret. Vi går upp i gamla stan på kvällen o äter en god mddag på en kinakrog. En trevlig liten ö, dock lite för mycket ia(Bohusländska för inrullande gammal sjö) på ankarplatsen.


23/4 V i lämnar tidigt(8.30) och går de ca 22M till St.Kitts(Cristoffer), där vi ankrar nära industrihamnen, där Custom ligger och det är bästa lä. Nästa alla öar är egna länder och man måste då klarera in hos Custom o immigration. Immigration ligger här inne i stan, en guppig dingefärd dit och väl där var det stängt för dagen. Arisrocat stannade i Statia, för att där fick lilla Cindy (deras minipudel) gå iland.


24/4 Vi går iland till immigration o handlar. Sedan tar vi Elena in till Marinan för att fylla vatten. 30 Ec-dollar, ca 90kr för 1000l. Hyfsat billigt. Sedan tillbaks till ankarplatsen, där vi hade bra internet i båten. Senare på dagen dyker Aristocat upp.. Dagen efter går vi iland för att leta efter aporna, som lever vilt i trädsnåret alldeles innanför båten. Dom är välkdigt skygga, såg bara en skymt av dom, när dom sprang o gömde sig. Sedan en rompunch i en lokal bar. Skip tyckte den var lite för söt och genast fick vi 3 nya(Janne var inte med).


26/4 söndag. Vi tar en taxitur runt ön. Cindy får int gå iland, så janne stannar ombord.. Det är mycket frodigt och tropiska frukter växer överallt. taxichaffisen hade bott ett antal år i England, så han fick en liten pension därifrån 600Ec$ ca 1800kr, så han får nog ses som rätt välbärgad därnere. Turen kostade 60Us$ för 3pers. Värt pengarna.


27/4 Vi bunkrar upp med käk och tuffar iväg till en liten fin vik där vi ankrar tillsammans

med Cattorna.. På kvällen blir vi bjudna på pizza o kortspel hos dom.


28/4 Tvättdag o skrubbning av båtbotten. Vi har fått en hel del sjötulpaner när vi låg stilla så länge på St.Martin. Det är dykartub som gäller, för skips kondis är inte vad den varit.

Vi snorklar vid ett vrak i viken. Där bodde 3 st Langustrar under en plåt, dock så väl gömda att det inte gick att komma åt dom med harpungeväret. Så det fick bli köttfärssås till middag istället.


29/4 Vi går den korta biten 10M, till Nevis, som är samma land som Kitts.. På kvällen går vi iland o äter en god middag på restauraang o sedan kortspel på Elena..


30/4 valborg. Vi tar en taxitur tillsammans med Jan o Pirko runt ön. Vi besökte en fantastisk botanisk trädgård och besökte Lord Nelsons ställe, numera ett changtilt(fel?) hotell. Där finns en gigantisk Benjaminfikus. Chaufören ber oss gissa hur gammal den är. Jag trodde sedan Nelsons dagar, men den var planterad i mitten av 60-talet. Otroligt hur det växer härnere. Vi fick oxo se apor som även på denna ö lever vilt. till middagen går vi till ett verkligen lokalt ställe. En gammal skolbuss med ett plåttak över uteserveringen. Man kommer lätt i slang med lokalbefolkningen på sådana ställen, vilket man inte gör på ”fina” ställen.

På kvällen hittar vi kackerlacka nr2. Den var i kylen. tack vare kylan var den inte så snabb så den blev färpassad till havet.. Den första var under lampan över spisen och hittades för flera månadser sedan. Så vi kan nog säga att vi är rätt så förskonade från sådana, till skillnad från vissa andra.


1/5 Vi lämnar Nevis kl 11.45 efter att ha klareerat ut. En behaglig segling 33M till Montserrat. Ankomst 18.15. Skip steker revbensspjäll och till det färsk ananas, jam,jam.

tidig kväll för en längre segling nästa dag.


2/5 Startar tidigt 7.15, dålig vind i början, bara c a 3kn fram på em. när vi närmar oss Guadeloupe är vi uppe i 8,5 kn tidvis. Det är en del tidvatten och det påverekar farten en hel del.-


3/5 Vi ligger i Deshayes, tar en promenad upp i djungeln utefter en liten å. Där växer massor av mango, bananer o kokosnötter helt vilt. mango kunde vi fånga, dom andra sakerna var svårare. Vi grillar karré på Elena på kvällen tillsammans med Aristocatterna.


4/5 Vi går en bit ner till Les Saintés, som tillhör Guadeloupe. trevligt ställe, som Marstrand

fast på Franska. Hyfsat bra internet på ankarplatsen. Skip kan ringa sin gamla mor, (Kerstin). Vi ringer på Skype, där det bara kostar 16öre/min . Helt fantastiskt en sån utveckling. Ibland är det så bra att man kan tro att man sitter i samma rum. Så alla som har internet hemma, skaffa skype och kolla sedan om /syelena1/ är online. Så kan vi prata bort en stund alldeles gratis. Vi har oxo ett Gbg,s nummer 7995887, där ni kan ringa på lokaltaxa, till oss på Er vanliga telefon, när vi är online.

På kvällen går vi iland o äter Pizza.


5/5 ”Such a night”, det blåser o regnar kraftigt på natten o eftersom vi ankrat lite för djupt, 13m, för att skip skall kunna simma ner och trycka ner den värdelösa CQR-ankaret i botten, så seglar Elena iväg på natten. Kolsvart ute, undrar var Aristocat tog vägen. jag sätter på radarn och ser att vi är på väg tvärs över viken med ca 1kn. Ut i regn o blåst(tur att det är varmt o gott) upp med draggen o in på grundare vatten. Ut med mycket kätting o sedan kan vi gå och lägga oss igen efter att ha kollat ca 1tim att vi inte draggar igen.

På morgonen kommer en snabbfärja ett par meter från oss och fyller vårt badrum med en svallvåg. han tyckte nog att vi låg för nära inloppet till hamnen. Så vi ankrar om igen. Denna gång mycket närmare land på ca 7m djup, där skip kan simma der o trycka fast draggen ordentligt i botten. Bättre WiFi fick vi på köpet. Resten av dagen avlöpte lugnt.


6/5 vi hyr en skoter och fräser runt på ön. Fort Napoleon blir första anhalten. Fortet ligger högt på ett berg. Sicket slit dom måste ha haft, när dom släpade upp all stenen dit.. En mysig tur runt ön, som inte är så stor. Så vid middagstid överlämnar vi skotern till Janne o Pirko, så dom får sig en tur oxo. Vi får äran att passa Cindy och vi går o käkar lunch på en mysig strandrestaurang. Grillad fisk o kallt vin en meter från vattnet. Hög mysfaktor.

på kvällen fisk igen på Aristocat, men fisk är gott och kan väl ätas två gånger samma dag.


7/5 Vi går vidare den korta biten(18M) till Dominica. En rätt så blåsig resa upp till 18m/s i byarna. Vi ankrar utanför Portsmouth. Den första som dyker upp är ”the fruitman” han tar upp beställning på mango, passionsfrukt, papaya o Grapefrukt. han återvänder med solmogna frukter och vi frågar vad det kostar? make me glad, säger han. Vi räknar lite vad det skulle kostat i Sverige, halverar det och får ett tandlöst leende till tack. Nästa man är ”the flagman”, men eftersom vi redan hade flagga blev det ingen buissnes där. På kvällen går Janne, Pirko o Skip iland o rekar. Anna-Lena stannar ombord och skyller på sina elefantfötter. Nu är vi ”verkligen” i karibien. Uteslutande svarta som bor mestadels i lappeverk till skjul. Men alla är vänliga o hejar o frågar ofta var man kommer ifrån.


8/5 . förmiddagen går åt att leta oljeläcka på hjälpkärran(dieselgeneratorn), skip får tillverka packningar och lyckas täta oljeläckorna hjälpligt. Sedan kan vi köra igång och tvätta. vi får försöka göra slut på det dåliga vattnat från St.marten. Där har dom avsaltat havsvatten , som inte smakar så gott. Men på Dominica har dom gott naturvatten, dessutom billigt. På kvällen har dom barebeque inne i byn. Gott o billigt, alla i byn tycks vara där. sedan hamnar vi på ett ”diskotek”. Två svarta killar står i baren o hänger. men Pirko o Anna-lena sätter fart på ställen. Dom hade mycket danssug i benen. Janne o Skip sätter sig på verandan, där det var lite lägre ljudnivå.


9/5 Vi tar en minibuss ner till Rouseu. Det är billigt att åka mede dessa bussar. denna chaufför trodde nog att han var rallymästare. Det gick i svindlande fart 120km/t på dessa slingrande dåligt underhållna vägar. Men vi överlevde. Vi strosade runt i stan ett tag o hamnade tillslut på en liten bar. Vi måste ju smaka den lokala rommen. Gubbarna där inne förde högljudda politiska diskussioner.. men dom hade tid att prata med oss oxo. Bussen tillbaka gick i lite lugnare tempo.


10/5 Martin, en lokal ”fixare” ordnar till en regnskogstur. Vi knör oss in i en minibuss tillsammans med två Jänkarpar, ett par kanadicker, ett par Engelsmän o så vi. Guiden ”Paul” visar oss mycket om växter, han är väldigt kunnig om medicinalväxter och annat. Hans mor var en sån där häxdoktor. På snirkliga vägar, kommer vi tillslut upp på berget där vi skall gå på en hajk till vattenfallen. det är en vandring över blöta grenar o stenar. På branta ställen har dom spänt upp rep som vi kan hålla oss i. Tillslut kommer vi fram till en djup glänta i djungeln. Ett 15m vattenfall sprutar sitt vatten ner i en liten bassäng. men guiden manar på oss till nästa ställe. En brant klättring över stenar o stubbar, gör att damerna avstår från vidare klättring. Vi klättrar i ytterligare 15 min och kommer fram till ett ändå högre vattenfall.. Bassängen här är oxo lite större. Skip är först av med kläderna o hoppar i det svala rena vattnet. Gott med ett sötvattensbad till omväxling. Det dryper av fukt överallt o små vattenfall finns bredvid det stora. När vi är på väg tillbaka, så börjar det ösregna. Skip är lite orolig för filmkameran, som finns i ryggsäcken, men som tur är så klarar den sig. Senare blir det lunch på en restaurang ute på vishan. Dom hade en meny, men allt som fanns var fisk eller kyckling. Kycklingen som en del tog, var nog get efter storleken av benen att döma. Efter maten så fick guiden eld i rumpan. han hade nog felberäknat tidsåtgången, för nu hade han båttom hem. Nu var det en ny rallyfärd, som satte hjärtat i halsgropen på en del. Turen gick på 60Us$/pers men det var det värt.


11/5 Lite mekande på morgonen. sedan går vi över till kryssningskajen o tar vatten. 15Ec$ för hur mycket som helst. Här fick vi valuta för pengaren 1200l gott vatten. Sedan tuffar vi i nästa stiltje ner tii Roseou.



Med detta avslutar vi detta brev och skall försöka skriva snart igen.


Det skulle vara roligt om ni som läser våra resebrev skrev en liten kommentar, så vi får respons på det vi skriver.


Kram Anna-Lena o Skip.


  • Comments(6)//blogg.elena.li/#post11

Kap Verde- Atlantöverfart- Antigua- Barbuda.

ResebrevPosted by mats Sat, March 21, 2009 22:32:18
Hej på ER alla. Ja sist jag skrev så hade vi nyss lämnat Las Palmas. Och som vanligt så går det inte som man planerar. Den sjösjuka tjejen gick till slut med på att ta ett sjösjukeplåster och blev då lite bättre ett tag. men efter ett par dygn tog hon ytterligare ett och det var nog inte så bra. det är starka grejor. Så hon började hallucinera och skaka, så vi blev lite oroliga. Efter att ha avlägsnat plåstret blev det bättre. Men vi beslöt ändå att det var bäst att gå in till Cap Verde och sätta
henne i land. Så vi ändrade kurs mot CV. Till ön Sao Vicente, Mindelo anlände vi mitt i natten mellan 15-16feb. efter 8 dygn. Vi lyckas hitta in till marinan där vi avslutar nattens segling med en flaska vin.

Dagen efter månd. 16/3 Klarerar vi in, som är en omständig procedur, vilket vi kommer att få vänja oss i dom Karibiska öarna.
Vi handlar lite frukt o grönt och klarerar ut igen och lämnar Mindelo kl 19 på kvällen. Vi är nu fyra ombord och delar upp vakterna 2tim till rors o 6 tim ledig. Vindarna är inte dom perfekta passadvindarna, utan lite mer nordostliga, med lite kallare nätter och kraftig rullning. Vädret är inte heller så stadigt, med rätt så många regnskurar. Denna typ av väder följer oss ca 9 dygn.

Den 17/2 får vi vår första guldmakrill, bara ca 1kg, men tillräcklig till en middag.
Onsd. 18/2 jennie går ut på morronen o känner på fisklinan, jodå där hänger guldmakrill nr 2. Lite bättre storlek ca 2 kg. Vi äter frukost och 10 min senare sprattlar det igen. En till i ungefär samma storlek. Så nu har vi färsk mat i några dagar. Vi badar på badplattformen det känns friskt att blaska av sig ibland. Dagarna går fort.
Måndag 23/2 strular det till sig lite mer än vanligt. Först går nedhalet av till styrbords bom, sedan går skotet av till genuan. Det är inte så lätt att få tag i det fladdrande skothornet och få dit skotet igen. men det måste bara gå, det finns ingen hjälp att få mitt ute på atlanten. Efter det står guldmakrillarna på kö bakom båten. Två st 4 o 5kg ungefär, sedan är det dags att ta upp reven några dagar. Det är en fantastiskt god fisk, men man kan behöva åtminstone en dag fiskfri i veckan.
Senare på dagen passeras halva vägen från Cap Verde till Antigua. Där släpper flickorna i sin flaskpost i havet, intressant om dom får något svar.
tisdag 24/2 Återigen slits styrbords genuaskot av. det går av där det går igenom kroken på bomnocken. Även revlinan till rullen är ordentligt sliten. Vi vänder på linan och får då den sämsta biten inne på rullen. Tjejerna tävlar, vem som kan få upp den högsta farten i nerförsbackarna. Jennie leder dagen med 15,7 knop.

Onsdag 25/2 kommer äntligen passadvinden, varmare vindar o plattläns i behaglig rullning. sol och 26gr varmt i skuggan och t-shirt temperatur på natten. Skepparn bakar bröd för första gången. Går att äta.

torsd. 26/2. Om vi tyckte vi hade strul tidigare, så fick vi det ordentligt på natten. Allt elände händer på nätterna. Babords genua sprack rätt av på mitten. Alle man på däck. Bägge genuerna måste ju ner, då dom sitter i samma svirvel o fall. Man får några ordentliga snytingar av dom flaxande skoten. man får lust att slå tillbaka, men jag tror inte det hjälper. Tillslut får vi ner allt och vi pustar ut och orkar inte mer den natten utan kör maskin tills det blir ljust. När vi hämtat oss och ätit
frukost orkar vi sätta storen och fortsätter med saxad spirad genua. Det går lika fort, men jag tycker det är lite otrevligt att ha gipprisken trots gajning. Senare på förmiddagen är vi tvungna att sanera kylen, där det runnit ut lite fisksaft som luktar rutten pyton. Varmvatten o klorin gör susen. Mitt på dagen händer det otroliga att vi får väja för en stor tanker som kommer på kollisionskurs mitt på atlanten.

Fred. 27/2 28gr varmt. På em. får vi ett ordentligt hugg. Meri drar in allt vad hon orkar. Vi ser en klarblå rygg bakom båten. Vi undrar vad detta kan vara. När den kommer närmare ser vi att det är det vanliga en guldmakrill, med vilken bjässe.
Tillslut får skepparn tag i den med huggkroken. Vi ger den en ordentlig vodkashot, så den lugnar ner sig. huggkroken böjde sig av tyngden. Väl uppe visar det sig att den är 1,25m lång och uppskattas till minst 20 kg. Det blir många middagar på en sån.

Lörd. 28/2 vinden avtar och vi startar maskin, för att hinna fram tills Anna-Lena landar på Antigua. Hon skall landa kl 15.45 på måndag.

Söndag 1/3 Mycket varmt o svag vind, motorgång dygnet runt. Vi stannar på dagen för ett allmänt bad, nu börjar det bli riktigt gott.

Måndag 2/3 Jennie fixar scones till frukost och land skymtar när vi har 27M kvar. När vi har ca 15M kvar får vi telefonkontakt och kan ringa dom därhemma. Kl 13 anländer vi till English Harbour. Nästan exakt efter 3 veckors segling fån Kanarieöarna. Lasse o Gunilla möter upp, vi går till kaj och får några efterlängtade tilläggare. Sedan den vanliga besvärliga inklareringen. Som tur är så ligger dom tre myndigheterna i samma kontor. Kl 17 kommer Anna-Lena med taxi från flygplatsen. Ett kärt återseende,
med många kramar o pussar. Det var lite nervöst om A-L skulle bli insläppt i landet, utan att ha returbiljett. Men allt gick väl. På kvällen hade vi fest allesammans med massor av stekt Guldmakrill. Godis. Lasse är en tacksam gäst, för det blir garanterat inga rester. Det blir en rätt så tidig kväll för alla var lite trötta.

Tisd. 3/3 vi tar det lugnt, fixar lite med båten o A-L packar upp sin stoora trunk.

Onsd. 4/3 skip o A-L tar bussen in till St.John för att handla lite grann. Jrsk-båten Bakbrus ankrar alldeles utanför oss och vi får en trevlig pratstund i sittbrunnen på Elena. Dom är på väg mot Panama för att gå ut i Stillahavet redan i år.

Torsd. 5/3 Våra gastar lämnar skutan för att bo iland ett tag. Vi går ut och ankrar i Freemans Bay i närheten av Emmy, Lasse o Gunilla. Anna-Lena får sitt första bad i karibien. Gott, annat än det kalla vattnet på kanarieörna. Vi tar några omgångar Chicago på kvällen, tillsammans med lasse o Gunilla. Jämt mellan skip o Lasse, som vanligt tävlar i kaxighet.

Fred. 6/3 Forsätter med rengjöring, A-L på insidan o skip skrubbar botten, bort med långhalsar o gammel skit,första rengjörnigen sedan hemma i somras. Vi får tiilsägelse av Coastguard att vi måste ha gästflagg, vilket vi inte hunnit skaffa.
Vi tar dingen ut till revet och snorklar lite, men hittar inga languster. det blåser friskt i hamnen och klockan 19 på kvällen släpper ankaret. Vi driver mot en amerikansk båt och skip har fullt sjhå att hålla från. Ropar på A.L för att få hjälp, hom kommer dirkt från duschen i bara handduk, vilken lätt blåser av henne i vinden. Lite panik en stund. Men som tur var är Lasse tillhands och kan hjälpa oss att reda ut situationen och ankra om med dubbla ankare.

7/3-10/3 Vi ligger kvar Freemas bay, badar o fixar lite med båten. magneten till elverket lossar och skip får lite extra jobb.

Onsd. 11/3 Meri har äkt hem, hon hade fått ett nytt jobb, som hon var tvungen att ta tag i. Jenni och Lena hittar en amerikansk båt som dom mönstrar på. Även en sådan sak är mycket krånglig, med intyg o pappersexercis. Nu är vi fria att göra vad vi vill. Vi lämnar Freemans bay och går ut till Green Island, där vi hittar en paradisvik. Där ligger vi tre dygn, snorklar o badar och bara kopplar av. Vi har hela tiden kontakt med det skandinaviska nätet över kortvågsradion. Det är Lasse på Charlotta
en Jrsk-medlem som håller i nätet. Vi får kontakt med Aristocat som är på Guadeloupe och har fått ställa upp på två scharterveckor som resrv för Merengue som fått något problem. Aristocat säger att dom seglar upp till Anigua till den 14/3.

Lörd. 14/3 vi bestämmer att vi går in till Falmouth bay och får en underbar slör dit. på kvällen anländer Aristocat, med Janne o Pirko. Det blir ett glatt återseende, då vi inte setts sedan Kanarieöarna. Så är seglarlivet, man möts o skiljs o möts igen. Det finns alltid något nytt att berätta och kvällarna går fort när man har trevligt.

Sönd.15/3 På dagen tar vi dingen in till Mad Goose en bar med internet. Ibland kan man hitta något gratisnät från båten, men oftast ligger man för långt ut. På kvällen tar vi en taxi, tillsammans med Jan o Pirko, upp till Shirleys Hights. Det är en stor anläggning med barbeque o levande musik. Det ligger högt uppe på berget, med en vidunderlig utsikt över både English och Falmouth harbor. Det är fantaqstiskt med alla megayachter med alla sina lampor och röda i toppen. Vi käkar lite gott och tar
givetvis några rompunch och lyssnar på musik. Tyvärr vad det inte den vanliga steel o raeggy utan mer vanli pop. Vi hoppar i alla fall runt lite grann.

Månd. 16/3 En lugn dag med en nykter filmkväll på Aristocat.

tisd. 17/3 Anna-Lena o Pirko tar bussen in till St.John för att handla, skip hjälper Janne att byta anoder under hans båt. Det är lite meckigt att jobba under vattnet, så en hjälpande hand kan vara bra att få. På kvällen går vi ut och tar några rompunsh.

onsd. 18/3 Efter den sedvanligt krångliga utklareringen,lämnar vi Falmouth o Aristocat och seglar mot Barbuda. Vi kommer fram efter att solen gått ner och det blir fort kolsvart. Vi ser några ljus från land, men det går intee att bedömma hur nära land man är. Vi ankrar på 6m djup och får en lätt rullande natt.

Torsd. 19/3 På morgonen ser vi att vi hamnat rätt så långt ut. vi ankrar om betydligt närmare land där vi slingrar in mellan Korallreven. Vi har en fin utsikt mot en kilometerlång vit sandstrand, med palmer bakom. Vi går iland med dingen o tar en promenad i den mjuka sanden. Skip snorklar på ett korallrev i närheten av Elena och hittar ett 20kg Deltaankare, som någon varit tvungen att dumpa. Det måste varit panik så nära revet. En stor stingrocka bevakar mig när jag, med bågfil, kapar kättingen
för att kunna bärga ankaret. Ett reservankare kan vara bra att ha.

Fred. 20/3 Anna-Lena bakar(på skepparns begäran) kanelbuller, så när Aristocat anländer blir det Gevalia o nybakade kanelbullar som eftermiddagsfika. På kvällen blir det middag, med fläskfilé öch rödvin på Aristocat. Som vanligt en mycket trevlig kväll.

Lörd. 21/3 Vi hade tänkt göra en nattsegling upp till St.Barts, men det var sånt svall, så man kunde inte gå iland, så vi beslöt tillsammans med Aristocat att vi seglade direkt efter frukost i stället. Så i skrivande stund sitter jag nere och kämpar med den här reseberättelsen. Vi länsar fram med saxade segel o spirad genua. Solen skiner 7m/s o fisklinan är ute. Autopiloten styr. just nu har vi 41M kvar och kommer att komma fram i mörker. Men Janne har varit där tidigare och han får guida oss
in. Vi får väl vänta, utanför hamnen, på dom nån timme, Elena seglar ju så fort. Vi har det väldigt skönt.
Tills vi hörs igen kram till alla från Anna-lena o Mats

  • Comments(0)//blogg.elena.li/#post10

Atlanten 090211

ResebrevPosted by mats Sat, February 14, 2009 12:58:00
Resebrev från Atlanen 090211
Resebrev Mogan-Las Palmas-Sverigeresa-åter till Las Palmas-avsgling mot karibien.
Som vanligt tar det lång tid mellan resebreven. Kanske mest för att man inte tycker att de finns något speciellt att berätta.
Efter nyårsfirandet i Mogan tar vi det lugn, ligger kvar och mekar litegrann. Anna-Lena syr en fin markis att hänga upp famför rutorna i däckshuset. Sedan syr hon ett kapell till datorskärmen som vi skall ha som en plotter framför sittbrunnen. Hon är ett riktigt proffs på symaskinen. Hon har att brås på, hennes pappa var skräddare.
Den 10/1 kommer skepparns bägge söner på besök. Mikael med Beckan o barna, Linus och Albin. Samt Viktor. Roligt att få umgås lite mer än vad som är vanligt vid födelsedagar o storhelger. Jag tror dom uppskattar att få komma ner till värmen ett tag.
Den 17/1 lämnar av odågorna på flygplatsen med hyrbil. Samtidigt anländer Jennie, som skall segla med över atlanten. Vi tar en tur upp i bergen tillsammans med Bosse o Helen när vi ändå var tvungna att hyra bil över hela helgen. Det är ganska fantastiska byer och branta vägar.
Den 19/1 lämnar vi Mogan för att gå upp till Las Palmas. I början har vi en stilla sydöstlig vind, men när vi rundat San Agustin brakar helvetet igång som vanligt, 15-18m/s rätt i näsan. Det är bara att köra på och bita ihop. I den krabba sjön och motström är det ingen idé att försöka kryssa.
Det tar 11 tim dom 45M och vi anländer sent på kvällen och lägger till på receptionsbryggan. Dagen efter får vi åter en plats på "Pantalan" 10. Nära till Sailors bar. Som vanligt fanns Janne Ramsberg till hands och hjälpte till med en krånlig tilläggning. Det är rätt så trångt mellan bryggorna och kraftig vind gör det inte enklare. Vi träffade oxo Bengt en "gammal" JRSKare o Mona. Deras Julia tillhör nästan inventarierna i hamnen.
24/1 flyger skip o Anna-Lena till Göteborg, mest för att att skip skall hälsa på sin gamla mor, som varit lite knackig efter ett lårbrott i höstas. Anna-Lena kommer att stanna i Gbg för hon är inte så förtjust i långa överseglingar. Som tur är så har modern repat sig, men har svårt att gå. Hon bor hemma i egen lägenhet men har tillsyn av hemtjänsten. Vi bor hos Anna-lenas dotter Annelie under Göteborgsvistelsen. Givetvis hälsar jag på barn o banbarn när jag ändå är i svedala. Tanken var att vara
kvar en vecka och flyga tillbaka den 31/1 tillsammans med Lena som oxo skall segla med över. Tyvärr så åkte skip på en liten tia-attak, en lätt strok. Den satte sig den delen i huvet där tal och läscentum sitter, så på tosdag morron kunde jag inte läsa alls. Det blev att uppsöka sjukvården. Jag blev inlagd på Östra, där dom gjorde lite undersökningar. Jag vill bara ha några piller,så jag kunde åka tillbaka till båten. Men undersökningarna hann inte göras före lördagen. Jag fick permission över helgen.
På måndag blev det magnetröntgen av skallen och ultraljud av hjärtat via en sond dom skickade ner i strupen. Inte alls angenämt. Dom hittade en lite för stor öppning mellan hjärtkamrarna,som kan vara en orsak till proppbildningen. Dom hittade även ett antal ärr efter tidigare små proppar i hjärnan. Eventuellt blir det senare aktuellt med operation,för att täta ihop hålet hjärtat. Trots allt så släppte dom iväg mig på onsdagen med en massa recept på mediciner jag blir tvungen att käka resten av
livet. Jag lyckas få tag på ett flyg från Arlanda på fredagen 6/2 kl 08.20. Det fanns inget natttåg, så jag fick ta kvällståget och kommer fram till Arlanda kl 02.00. Fick på vägen upp reda på att planet var försenat fram till 13.20. Försökte få hotell men tyvärr fullt. Fick försöka vila lite på en bänk i terminalen. Planet kom inte iväg förrän 14.30, så det blev en tröttsam resa, över 24 tim från Gbg till Las Palmas. Men det tog ju två månader att segla ner, so what.
Under tiden som vi flög hem så fick Jennie agera taxiförare, först köra oss till flyget och samtidigt hämta en annan gast Mirja en kompis till Lena. Senare kom tredje gasten Meriyam, senare kom även Jannes fru Monika. Hänger ni med? Tillslut blir det i alla fall så att Elena har 4 tjejer som vill segla över Alanten men ingen skeppare. Men som Ni såg tidigare, kom jag till slut och allt var frid och fröjd.
På lördag drar vi till Corte Ingles och storhandlar för överseglingen, det var många viljor 4 tjejer o skip, men allt avlöpte utan större slagsmål och skepparn blev 640 Eur fattigare. Lördag kväll och stora delen av söndagen gick åt att stuva ner allt käket. Vi fixade oxo med förseglen, då vi skall segla med dubbla genuer på förliga rullen. Ett bra koncept sedan förra överseglngen.
9/2 den stora dagen för avsegling. Först lite stödköp på Hiper Dino och kl 13.00 efter utklarering i Marinans kontor, lämnar vi Las Palmas. Som vanligt så är inte vinden som man vill, så istället för läns som det är 350 dagar om året där, så fick vi en svag sydostlig vind. Men vi var ändå på väg. Skepparn ha dragits med en influensa från Sverige, bli bara sämre och sämre och hostar nästan ut lungorna. Senare på natten så kommer i alla fall länsen och vi kan spira ut våra genuar. Skepparn var alldeles
genomsvett efter allt mek med spirbommar,linor o skot. Vi får en lugn början av vår segling och vi glider fram i fullmånens sken. Trots det lugna vädret är det en som lyckas bli sjösjuk. Andra dygnet är fortsatt lugna vindar läns ca 7-8m/s. Första dygnet en snittfart på 5,2 kn andra ökar vi på till 5,8kn rätt så bra trots svag vind. På eftermiddagen hörs ett tjut, jag trodde att båten höll på att brinna upp, men det var fyra tjejer som rusade upp för att titta på dom första delfinerna. Det var
dagens höjdpunkt för dom. Nu har vi bara ca 19 dygn kvar och hittills är stämmningen bra ombord. Strax går jag på min vakt 22-24, sedan blir det 6 timmar vila. Den sjösjuka är inte i form för att ta någon vakt ännu, så det blir förhoppningsvis mer vila i fortsättningen. 090214 Vi är nu på väg mot Cap Verde. En av tjejerna mår inte så bra, så vi får åka dit och lämna av henne. Troligen kommer hennes kompis oxo att hoppa av. Klart slut.

  • Comments(7)//blogg.elena.li/#post9

resebrev Mogan

ResebrevPosted by mats Fri, January 02, 2009 19:19:33

Mogan 2/1 -09

resebrev Los Christianos-Gomera-Mogan-L. Crist.-Gomera- L.Christ.- Mogan- Las palmas- Galletas- Mogan- St.Cruz-Mogan.

Som Ni kan se på vinjetten, så har vi rört på oss litegrann, här på kanarieöarna.

'Skepparn tycker det är lite tråkigt att ligga still på samma ställe för länge. Men det är ändå värre att ”segla” runt. segla inom citationstecken pga att här blåser det nästan alltid motvind och hög sjö, vart man än skall. Så eftersom Elena är en rätt så tung dam, som inte trivs på kryss i hög sjö, så får det mestadels bli motorgång. men så säger dom flesta långseglare att det går mycket diesel när man långseglar. Nåväl, i skrivande stund(29/12) är vi på väg från St. Cruz på teneriffa mot Mogan. Vi har en sydlig vind på ca 12m/s och vi går så dikt det går för maskin. Det kommer hemska stoppvågor ibland då farten går ner under 2 kn, så det går inte fort.. Men vi bnörjar vänja oss vid dessa hemska seglingsvatten.

Det är inte utan att man längtar till karibien men dess stadiga passadvindar och varma klimat. På pluskontot här, är det trevliga umgänget med andra Svenska seglare.

21/11 går vi från L.Crist. till Gomera en kort bit på 20M, tar ca 4 tim. Snabbfärjorna går på 45 min. Skepparn hade fått en elak hosta och köpt hostmedicin innan, men hostan blev värre och på Gomera fick det bli lasarettsbesök. inte allt för lång väntetid och en grundlig undersökningn med lungröntgen, så konstaterades Bronkitis. En stor spruta i rumpan och recept antibiotika och hostmediccin. sjukbesöket var gratis, man har ju försäkringskassans blåa kort. men man undrar om dom kommer att få ut några pengar från Sverige, för på kvittot stod att jag kom från Allemania(Tyskland)

dagen efter hade jag fått en allergisk reaktion och fått en babianrtöv. som dessutom kliade nåt vansinnigt. man tror direkt att det är från antibiotikan och därför tillbaka till sjukhuset och fick ett annat recept. Så småningom lungnade rumpan ner sig och hostan blev bättre.. Lasse o Gunilla hade hyrt bil och vänligt nog tog med oss på en tur runt ön. Höga berg o djupa dalar, ungefär som dom övriga Kanarieöarna, menn ändå trevligt.Korttspel på kvällen och skepparn o Lasse tävlade i kaxighet. Jag tror skepparn vann, iallafall flest gånger av poängpokern. Vi hade några lugna dagar på Gomera med kortspel på kvällarna.

26/11 går vi tillbaka till Los. Christianos och ankrar där. Södra delarna av öarna är bättre vädermässigt, så vi hade några dagar med sol o bad. Snabba dopp för skepparn eftersom det bara är ca 21gr i vattnet.

30/11 kommer Yvonne (xx)o syskon ner, för att fira hennes 60årsdag.

2/12 går en av snabbfärjorna rätt upp på land, trolig något manöverfel. En massa olja läckte ut och det luktade pyton i hela hamnen. Yvonne med släkt på besök ombord, vi bjöd på dryck o lunch en trevlig dag. På kvällen kommer Dan Ljung ner och skall vara med oss en vecka.

3/12 Yvonnes födelsedag. Vi tar oss upp till deras hotell, som ligger en bra bit från centrum. Där uppvaktar vi med skumpa o parfym.. Middagt ute på kvällen.

4/12 går vi åter över till Gomera, så Dan får känna lite sjögång, men för en gång skull var det rätt så lungt. och ingen fisk får vi heller.

6/12 går vi tillbaka till Los Christianos. Dan fixar käk ombord, som en riktig kock.

7/12 mekar lite med travarna till storen och skip borrar sig i fingret, så blodet sprutar.

9/12 Dan åker hem o skip köper en extra mobil, så jag slipper hålla på att skifta telefonkort hela tiden eftersom det är billigare att ringa hem med det svenska kortet

10/12 Vi ligger kvar och väntar in Blue Dame, som är på väg söderut, men stannar till hos oss i Los Christianos för att säga hej för dom börjar sin översegling med att gå till Cap Verde, för att senare gå till Brasilien. undrar när vi ses igen.

11/12 Vi tänker gå till St. Cruz, för att sedan gå vidare upp till Las palmas, men en hemsk motvind gör att vi väljer att gå till Mogan istället.

12-13/12 ligger vi kvar i Mogan och tar det lugnt. På kvällen lämnar vi för att gå upp till L.P. Motvind hela natten och vi anländer L.P. kl 05.00. Sover en stund vid väntbryggan och får sedan en plats på brygga 10, inte så långt från Harald o Christel, som ligger på 9;an. Längst ut på brygga 11 ligger oxo en gammal kompis till skip, Janne Ramsberg, med sin Vagabond. Vi går på Sailors bar tillsammans med Auroras bes. och det finns alltid mycket att tala om.

15/12 vi får höra av Cristel att Peter o Monika(Bottin) är i L.P. Lyckas hitta deras nya mob.nr i Jrsk;s matrikel och smsar dom. Dom kommer senare ombord, det blir ett kärt återseende. Vi köpte oxo Peters nya bok, ”Lite flyt måste man ha” eller "Brev från en liten segelbåt",som jag varmt kan rekommendera, han är ju en av dom roligaste människa jag känner..

Vi ligger kvar några dagar, umgås och storhandlar och i slutet av veckan seglar vi norr om Gran kanaria och sedan S.V. ner till Galletas, på södra Teneriffa, där dom byggt en ny fin hamn. Där träffar vi åter Bosse o Helen och sedan kommer även Aristocat dit. Med barn o barnbarn är dom 9 pers ombord. Så vi hade åter en trevlig kväll ombord på deras båt.

21/12 kommer Anna-Lenas dotter Annelie med Henrik o Anton, för att fira jul tillsammans med oss.

22/12 lämnar vi tillsammans med Seaqwest för att gå över till Mogan. Som vanligt blir det en skumpig överfart. Så våra gäster var ordenligt sjösjuka. Henrik klarade sig bäst, utan att kräkas.

Det blir några fina dagar, Anton o Henrik drar runt i dingen och Anton får köra. På julafton har vi knytkalas-buffé på Elena, tillsammans med Emmy o Seaqwests besättningar. På fredag är det som vanligt stor marknad i hamnen, med massa tingeltangel.

2 7/12 går vi tillbaka till Teneriffa för att lämna av våra gäster. As usual skumpigt o sjösjuka. Vi väljer att gå till St. Cruz istället, lite kortare och inte lika mycket motvind. Vi kommer fram i hyfsad tid, så dom får se lite av stan och vi går ut o äter på kvällen.

28/12 våra gäster flyger hem och vi lgger kvar o kör några maskiner tvätt. Vi träffar oxo Aristocat och vinkar adjö till dom , då vi kanske inte ses på länge.

29/12 först cyklar vi iväg och handlar, sedan belalar vi hamnen o går mot Mogan igen. Vinden som vanligt för mycket emot så vi hamnar på N.V: sidan av G.K. där vi kommer fram i ett kompakt mörker. tack vare radar o datasjökort vågar vi gå in rätt så nära stranden där vi ankrar. Bergen reser sig som en svart vägg bakom oss och dyningen bryter mot klipporna. lite kusligt faktiskt. Vi tittar på en DVD-film o kojar vid 23-tiden. Kl. 04 börjar det rycka i kättingen det blåser upp och kraftigt svall kommer in i viken. Upp med draggen och iväg mot Mogan. Dom första timmarna vind mellan 15-20m/s rätt i näsan, med byar upp till 25. inte alls roligt. det går mycket sakta bara ca 2kn. så dom 14 M till Mogan tar 5 tim.

Bosse varskos per tel och hjälper till vid tilläggningen. Vi är rätt möra när vi kommer fram.

30/12 ösregn hela dan o kraftigt svall som kommer in i hamnen. Vi är tvungna att dra en lina över till bryggan utanför, för att inte åka in i kajen med peket. Båten blir i allafall ren från salt och vi får en behövlig vilodag.

31/12 återigen fint väder. Nu är det gôtt att leva igen. vi hör med dom andra svenskbåtarna vad planerna är för kvällen . Bosse o Helen skall äta tillsammans med vänner från Götet på deras hotell. så vi bestämmer att dom kommer ner senare. Vi sitter med Lasse o Gunilla på Emmy och förbereder oss för kvällen, med lite vin o tilltugg. Sedan går vi ut för att äta, men det var inget som föll i smaken, så det blev spenatpaj med knaperstekt bacon på Emmy. Sedan går vi över till Elena där vi släcker törsten i väntan på 12-slaget Bosse o Helen med vännerna Staffan o Christina ansluter. det blev en del drinkar och vi missade nästan 12-slaget. Vi lyckades i allafall krypa iland och skåla i bubbel o kolla dom fina fyrverkerierna.

1/1 -09 Gott Nytt år. och man mår som man förtjänar. Dock mycket fint vädet 27gr varmt, så det blev ett snabbt nyårsdopp. resten av dan vill man helst glömma. Anna-Lena o Mats

  • Comments(0)//blogg.elena.li/#post8
Next »